Hoppa till innehåll
Vårdbetyg
In English. This page is not available in English yet

Vad klagar patienter på i primärvården?

Varje år lämnar tusentals patienter synpunkter på primärvården till regionernas patientnämnder. Statistiken visar något som förvånar många: det vanligaste klagomålet handlar inte om telefonköer eller väntetider, utan om själva vårdens kärna, att bli undersökt, bedömd och lyssnad på.

Vart tar ett klagomål vägen?

Sedan klagomålsreformen 2018 är ordningen tydlig: den som är missnöjd ska i första hand vända sig till vårdgivaren själv, som är skyldig att ta emot och besvara klagomål. Den som vill ha stöd, eller inte får svar, kan vända sig till patientnämnden i sin region, en fristående och kostnadsfri instans. Vid allvarliga händelser kan ärendet också anmälas till tillsynsmyndigheten IVO.

Sedan 2024 kategoriseras klagomålen enligt en nationellt enhetlig struktur, med områden som undersökning/bedömning, diagnos, behandling, delaktighet, information och bemötande. Det gör det möjligt att se mönster i vad patienter faktiskt hör av sig om.

Klagomålsbilden: ett exempel från Västra Götaland

Vårdbetyg har begärt ut klagomålsstatistiken för vårdcentraler i Västra Götalandsregionen som allmän handling. Under 2025 kom 1 647 ärenden om primärvården in till patientnämnden, fördelade på 204 av regionens 214 vårdcentraler. De vanligaste områdena, som andel av alla kategoriseringar:

  • Undersökning och bedömning, cirka 28 %. Patienter som upplever att de inte blivit ordentligt undersökta, att besvär avfärdats eller att en bedömning blivit fel. Den i särklass största kategorin.
  • Delaktighet, cirka 12 %. Att inte bli lyssnad på, inte få vara med i besluten eller inte få ställa sina frågor.
  • Bemötande, knappt 10 %. Hur patienten blev behandlad som person i mötet med vården.

Väntetider och tillgänglighet, det många förknippar med vårdcentralskritik, står för en klart mindre andel av det som når nämnden. Kärnan i klagomålsbilden är i stället mötet med läkaren: blev jag undersökt, tagen på allvar och lyssnad på?

Västra Götaland har lämnat ut tre år, så det går att se en riktning: 1 437 ärenden 2023, 1 573 år 2024 och 1 647 år 2025. Antalet enheter som förekommer i uttaget växer i samma takt (197, 200 och 204), så ökningen handlar sannolikt mer om att fler vårdcentraler alls syns i statistiken än om att vården blivit sämre. Ett par procents förändring per år är hur som helst för lite för att läsa som en trend i kvalitet.

Skåne bekräftar bilden. Patientnämnden Skåne lämnade ut motsvarande statistik (endast vårdcentraler, 2025), i samma nationella struktur: av 2 400 registrerade klagomålsom rör vårdcentralerna i vårt register handlade cirka 27 % om undersökning och bedömning, 15 % om bemötande och knappt 8 % om tillgänglighet. Samma mönster, i en annan storregion.

Samma mönster i Stockholm, i regionens egen indelning

Vårdbetyg har begärt ut motsvarande statistik från patientnämnden i Region Stockholm. Under 2025 kom 1 970 ärenden in som rör vårdcentralerna i vårt register (221 vårdcentraler hade minst ett ärende). Stockholm kategoriserar inte enligt den nationella strukturen utan i en egen indelning med tio problemområden, samma sedan 2019, så andelarna kan inte jämföras rakt av med Västra Götalands. Mönstret är ändå detsamma:

  • Vård och behandling, cirka 41 % av alla kategoriseringar. Den i särklass största gruppen, precis som undersökning och bedömning är i Västra Götaland.
  • Kommunikation, cirka 27 %. I Stockholms indelning ryms här det som den nationella strukturen delar upp i bemötande, delaktighet och information.
  • Tillgänglighet, cirka 8,5 %. Även i huvudstadsregionen en klart mindre andel än många väntar sig.

I Stockholms uttag kan ett ärende innehålla upp till tre klagomål och beröra flera vårdinrättningar, så även här avser andelarna kategoriseringar, inte ärenden.

Två saker statistiken inte säger

  • Andelarna avser kategoriseringar, inte ärenden. Ett ärende kan röra flera områden (i snitt ungefär 1,5 kategoriseringar per ärende), så procenttalen summerar inte till antalet klagomål.
  • Mixen speglar det som når nämnden. Patientnämnden är en andra instans. Enklare ärenden, till exempel om tillgänglighet, löses oftare direkt hos vårdgivaren och syns då aldrig i den här statistiken. Siffrorna beskriver inte allt missnöje, bara det som gått vidare.

Och en tredje sak, viktig nog att få en egen sida: statistiken kan inte användas för att rangordna enskilda vårdcentraler. Varför inte? Därför visar vi inte klagomål per vårdcentral.

Vad du kan göra med det här som patient

Klagomålsbilden pekar mot samma sak som forskningen om patientupplevelser: det som avgör är om du blir undersökt, tagen på allvar och lyssnad på. Just det mäts per vårdcentral i Nationella Patientenkäten, i dimensionerna Bemötande, Delaktighet och Vård och behandling.

  • Hjälp mig välja vårdcentral väg in det som klagomålen oftast rör, till exempel att bli lyssnad på, så rangordnar vi vårdcentralerna i din kommun efter det.
  • Nationell Patientenkät så funkar undersökningen som mäter bemötande och delaktighet per vårdcentral.
  • Byta vårdcentral är du missnöjd har du alltid rätt att lista om dig, så här gör du.

Vanliga frågor om klagomål på vården

Vad är patientnämnden?
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som finns i varje region. Dit kan du kostnadsfritt vända dig med synpunkter och klagomål på vården. Nämnden utreder inte skuld utan hjälper dig att få svar från vårdgivaren, och sammanställer vad patienter hör av sig om.
Vad klagar patienter mest på i primärvården?
Vanligast är synpunkter som rör själva vården: i Västra Götaland 2025 rörde ungefär 28 procent av kategoriseringarna undersökning och bedömning, i Skåne 27 procent av klagomålen, och i Stockholm, som använder en egen indelning, rörde cirka 41 procent vård och behandling följt av kommunikation. Väntetider och tillgänglighet står i alla tre regionerna för en mindre andel av det som når patientnämnden.
Betyder många klagomål att en vårdcentral är dålig?
Nej, inte i sig. Antalet ärenden växer med hur många patienter en vårdcentral har, så stora enheter får fler klagomål än små även vid samma kvalitet. Ett ärende är dessutom en inlämnad synpunkt, inte en fastställd brist. Därför redovisar Vårdbetyg klagomål på regionnivå, inte per vårdcentral.
Hur klagar jag på min vårdcentral?
Börja hos vårdcentralen själv: vårdgivaren är skyldig att ta emot och besvara klagomål. Får du inte svar, eller vill ha stöd, vänd dig till patientnämnden i din region. Vid allvarliga händelser, till exempel en vårdskada, kan du också anmäla till IVO.
Var hittar jag statistik över klagomål?
Patientnämnderna publicerar årsrapporter med aggregerad statistik, och IVO publicerar nationell klagomålsstatistik. Uppgifterna i den här guiden kommer ur utlämnade allmänna handlingar från patientnämnderna i Västra Götaland, Region Stockholm och Skåne (2025). Vem som helst kan begära ut motsvarande underlag från sin region.

. Ansvarig utgivare: Vårdbetyg. Rättelse 24 juli 2026: siffrorna för Västra Götaland byggde tidigare på ett trunkerat förstauttag (1 126 ärenden på 155 vårdcentraler). Det fullständiga uttaget ger 1 647 ärenden på 204 enheter för 2025, och siffrorna ovan är rättade. Kategorimixen ändras bara marginellt.

Källor: Patientnämnden i Västra Götalandsregionen, statistik över inkomna klagomål avseende vårdval vårdcentral 2023, 2024 och 2025 (utlämnade allmänna handlingar, 2026); Patientnämnden i Region Stockholm, antal klagomål per vårdinrättning inom primärvård 2025 (utlämnad allmän handling, 2026-07-14); Patientnämnden Skåne, klagomål för primärvård vårdcentraler 2025 (utlämnad allmän handling, 2026-07-14); IVO, om patientnämnden och nationell klagomålsstatistik. Ett ärende hos patientnämnden är en inlämnad synpunkt, inte en fastställd brist. Guiden ger ingen medicinsk rådgivning.