Nationell Patientenkät

Vad Nationell Patientenkät är

Nationell Patientenkät är Sveriges återkommande nationella undersökning av hur patienter upplever vården. Den samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) på uppdrag av regionerna. Ett urval av patienter som nyligen besökt vården får en enkät efter sitt besök.

I primärvården sammanfattas svaren i sex poängsatta dimensioner, var och en med en poäng mellan 0 och 100:

• Vård och behandling
• Delaktighet
• Bemötande
• Kontinuitet
• Information
• Tillgänglighet

Enkäten har därutöver blocket Övriga frågor, som redovisas utan poäng.

Primärvården har mätts i alla regioner vartannat år, de udda åren, och ungefär hälften av regionerna har mätt även åren däremellan. En del vårdcentraler har därför resultat varje år. Den första mätningen gjordes hösten 2009. Den senaste nationella primärvårdsmätningen genomfördes under 2025 och publicerades i februari 2026. Inför 2025 reviderades frågorna, så resultaten går inte att jämföra direkt med tidigare år.

Styrkorna

En enskild nätrecension säger nästan ingenting. Den kan komma från en ovanligt arg eller ovanligt nöjd besökare, och du vet sällan hur många som står bakom betyget. Nationell Patientenkät är byggd för att undvika just det.

• Samma frågor ställs över hela landet, så vårdcentraler kan jämföras på lika villkor i stället för var för sig. Mätningen 2025 omfattade 20 regioner (Sörmland ingick inte).
• Resultaten redovisas ända ned på den enskilda vårdcentralen, så du kan se hur just din mottagning bedöms av sina egna patienter.
• Siffrorna publiceras fritt i resultatportalen och kan granskas av vem som helst, till skillnad från slutna kundnöjdhetsmätningar.
• I mätningen 2025 skickades cirka 416 000 enkäter ut och drygt 180 000 besvarades. En större vårdcentral kan ha hundratals svar bakom sitt resultat, långt fler än de handfull omdömen som ofta avgör ett snitt på recensionssajter.

Svagheterna

Ingen enkät är ett facit, och Nationell Patientenkät har fått befogad kritik. Den viktigaste gäller svarsfrekvensen. Av enkäterna 2015 till 2024 besvarades bara omkring 40 procent, och i mätningen 2025 var svarsfrekvensen 45,2 %. När mer än varannan tillfrågad avstår finns en risk för självselektion. De som svarar är inte nödvändigtvis representativa för alla patienter.

I Läkartidningen har allmänläkaren Bengt Järhult drivit att den låga svarsfrekvensen, avsaknaden av grundliga bortfallsanalyser och att enkäten inte är vetenskapligt validerad gör att jämförelsetjänsten riskerar att ge en missvisande bild.

Resultaten går ändå att använda, om du läser dem med det i minnet:

• Väg in antalet svar. Med få svar kan slumpen ge stort utslag. Många svar minskar den risken, men inte risken att de som svarade skiljer sig från dem som inte gjorde det.
• Jämför med snittet. En enskild siffra säger mer i förhållande till rikssnittet och till andra vårdcentraler i samma kommun än som ensamt tal.
• Läs felmarginalen (konfidensintervallet). Den visar hur brett spannet av troliga värden är. Överlappar två vårdcentralers intervall är skillnaden mellan dem osäker.
• Tänk på vilka patienterna är. En vårdcentral med många äldre eller svårt sjuka patienter kan få andra svar än en med yngre och friskare, utan att vården är sämre. Jämför helst mottagningar i liknande områden.

Så använder Vårdbetyg enkäten

Ett fåtal svar ska inte kunna avgöra en placering. Har få patienter svarat drar vi vårdcentralens resultat mot rikssnittet, och är underlaget för tunt sätter vi inget betyg.

Vårdbetyget bygger på patienternas svar i Nationell Patientenkät 2025. Ju fler som svarat, desto mer av vårdcentralens eget resultat står kvar, och en vårdcentral med många svar behåller nästan hela sitt resultat.

Justeringen hanterar en del av kritiken ovan, nämligen slumpen när få har svarat. Den löser inte problemet med låg svarsfrekvens. Om de som svarar skiljer sig systematiskt från dem som inte svarar, till exempel genom att vara nöjdare eller ha mer tid, påverkar det resultatet oavsett hur många som svarat, och ingen justering för antalet svar rättar till det. Därför står svarsfrekvensen vid betyget när den finns, med en markering när den är under 30 procent. Mer om vad betyget inte fångar finns på sidan om rått snitt och justerat betyg.

För vårdcentraler står patientenkäten för 70 % av Vårdbetyget. Resten, 30 %, kommer från Socialstyrelsens väntetidsstatistik, alltså vårdens egen registrering av hur snabbt patienterna får kontakt och medicinsk bedömning. Enkäten mäter också specialiserad öppen sjukhusvård och akutmottagningar. För dem finns ingen jämförbar väntetidsstatistik per mottagning, så där bygger betyget bara på patienternas svar. Hela metoden är öppen. Läs hur Vårdbetyget räknas, och se Om datan för hur vi redovisar antal svar och felmarginaler.

Hitta resultaten och läs vidare

• Hjälp mig välja vårdcentral välj vad som är viktigast för dig så rangordnar vi vårdcentralerna i din kommun efter just det, med patientenkäten som grund.
• Bläddra per kommun alla kommuner med sina vårdcentraler rangordnade efter Vårdbetyget.
• Så väljer du vårdcentral guiden om vad du ska väga in när du väljer, och hur du läser betyg som bygger på få svar.

Vanliga frågor om Nationell Patientenkät

Vad är Nationell Patientenkät?

Nationell Patientenkät är Sveriges återkommande nationella undersökning av hur patienter upplever vården. I primärvården frågar den ett urval av patienter om bland annat bemötande, delaktighet, kontinuitet, information och tillgänglighet. Svaren sammanfattas per vårdcentral i poäng mellan 0 och 100 och publiceras öppet.

Vem gör undersökningen?

Undersökningen samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) på uppdrag av regionerna. Resultaten publiceras öppet i portalen resultat.patientenkat.se, där vem som helst kan se hur en enskild vårdcentral bedömts av sina patienter.

Hur ofta genomförs den?

Primärvården har mätts i alla regioner vartannat år, de udda åren, och ungefär hälften av regionerna har mätt även åren däremellan. Den första mätningen gjordes hösten 2009. Den senaste nationella primärvårdsmätningen gjordes under 2025 och publicerades i februari 2026. Frågorna reviderades inför 2025, så resultaten går inte att jämföra direkt med tidigare år.

Kan man lita på resultaten?

Delvis. Styrkan är den nationella täckningen och att hundratals patienter kan stå bakom en vårdcentrals resultat. Svagheten är svarsfrekvensen (kring 40 procent 2015-2024, 45,2 procent 2025) och självselektion: de som svarar kan skilja sig från dem som inte gör det. Läs därför antalet svar och svarsfrekvensen. Många svar minskar slumpen men inte självselektionen.

Var hittar jag resultaten för min vårdcentral?

Sök upp vårdcentralen här på Vårdbetyg, så visar vi patienternas svar med antal svar och felmarginal, sammanvägda till ett Vårdbetyg. Vill du se de officiella siffrorna direkt finns de i SKR:s öppna resultatportal resultat.patientenkat.se, som guiden länkar till nedan.